Jämlikhet är inte samma som lika service för alla

Det är en människorättsfråga att personer som är funktionshindrade på olika sätt uppnår ett självständigt liv, har självbestämmanderätt och delaktighet i samhället.

FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård skriver (HBL Debatt 6.4) om ett gott liv på lika villkor för personer med funktionsnedsättning.

Den tillsammans med organisationer som arbetar för personer med funktionsnedsättningar, länge och väl förberedda handikappservicelagstiftningen blev inte stiftad under denna riksdagsperiod. Det är synd, för lagen skulle ha minskat ojämlikheten mellan olika funktionsnedsättningsgrupper. Förpliktelserna i FN:s funktionshinderkonvention var också väl inkluderade i lagförslaget. Lagen borde skrivas in i det nya regeringsprogrammet. Lagförslaget är utmärkt och ger en bra grund för fortsatt beredning. Det bygger upp grundpelare för flera olika service- och stödformer för jämlikhet och för att förhindra diskriminering.

Det är en människorättsfråga att personer som är funktionshindrade på olika sätt uppnår ett självständigt liv, har självbestämmanderätt och delaktighet i samhället. I viss mån har man nu dock feltolkat jämlikhet. Personlig assistans har krävts som allmän service för personer med funktionshinder, oberoende av vilken typ av hjälp de behöver. Olika behov kräver olika serviceformer. Personlig assistans grundar sig på att personen är kapabel att självständigt definiera och fullfölja de anvisningar som hen själv fastställt för ett dagligt liv.

Förmågan att ansvara för och fatta beslut om sitt eget liv är de viktigaste kännetecknen för personlig assistans. Inom personlig assistans bör personen med funktionshinder själv ges möjlighet att leda servicehandlingen, i situationer där funktionshindrade klarar av att göra det självständigt. Utan resurskrav blir funktionshindrade som inte självständigt kan bestämma och leda servicehandlingen tvungna att ta ansvar om service som de inte klarar av. Å andra sidan berövas de funktionshindrade som kan ta detta ansvar det. Just därför behövs det så kallade resurskravet för personlig assistans.

Jämlikhet betyder inte samma service, i en situation där omständigheterna för personerna är olika. Jämlikhet betyder jämlika möjligheter. Det är viktigt att i framtiden säkra ens en serviceform för de personer med funktionshinder som självständigt utan stöd kan ansvara för sina livsval. Lika viktigt är det att trygga service för dem som inte kan göra det helt självständigt med en sådan service som ger tillräckligt med stöd, tryggt vid sidan om den hjälp man får. Ingen får på grund av funktionsnedsättningens grad lämnas utan hjälp eller stöd. Här behövs dock olika serviceformer så att man når en position där den individuella självbestämmanderätten stöds på bästa möjliga sätt.

För fortsatt lagberedning vill Invalidförbundet påminna om att den för personer med funktionsnedsättning så viktiga jämlikheten och tillgängligheten genomgående borde beaktas under nästa valperiod.

Laura Andersson, direktör för samhällsrelationer, Invalidförbundet rf

Henrik Gustafsson, jurist, Invalidförbundet rf

Insändartext i Hufvudstadsbladet 15.4.2019

Jaa sosiaalisessa mediassa